Matematikkunskaper är en demokratisk rättighet
Svar på krönika av Jens Lindqvist, Nyheter24:s sportredaktör
Jens Lindqvists resonemang går i korta drag ut på att matematikens betydelse övervärderas både på högskoleprovet men också i skolsystemet. Matematik är ett kärnämne som en behöver ha godkänt i för att få gymnasiebehörighet. Desto fler matematikkurser en läser under gymnasiet desto fler universitetsutbildningar öppnas för dig, och att ha läst matte ger meritpoäng. Han menar att det räcker med att behärska de fyra räknesätten och procent för att klara det dagliga. Han frågar även om vi verkligen lär oss mer om vårt samhälle genom att kunna mer matematik.
Jo visst, alla skriver nog under på att undervisningen i matematik i dag inte ger önskvärda resultat. Vi är också övertygade om att Jens inte är ensam om sin attityd till matematiken, det skolämne som slår hårdast mot självkänsla och självförtroende. Vi tror inte lösningen är att förkasta matte som någonting onödigt och övervärderat bara för att det är svårt och något många har bekymmer med. Därför kan vi inte låta dessa tankar passera okommenterat. Rätt väg måste väl ändå vara att hjälpa eleverna att lyckas? För oss är grundläggande matematikkunskaper en demokratisk rättighet. Alla ska kunna tillräckligt mycket för att ta kloka ekonomiska beslut, inte bli lurade av marknadsföring eller fastna i komplicerade abonnemangslösningar.
Jens klarar sig säkert alldeles utmärkt med fyra räknesätt och procent och arbetar som sportjournalist, en uppskattad yrkeskår som skänker mycket glädje åt oss idrottsintresserade. Samtidigt träffar vi många företag och yrkesgrupper som till skillnad från Jens önskar att dagens unga som ska anställas i framtiden ska kunna mer matematik. Det är allt ifrån ingenjörer som utvecklar nya produkter, analytiker som förklarar vår värld med hjälp av statistiska och matematiska modeller till revisorer som granskar bolags räkenskaper och förhindrar att pengar förskingras.
Vi tror också att Jens sätter fingret på en viktig punkt. Men han gör det med fel utgångspunkt. Tillsammans med internationella mätningar och jämförelser vittnar de ideellt engagerade i vår verksamhet om elevernas bristande kunskaper även på väldigt grundläggande nivå. Låt oss se problemet för vad det är. Innan vi hetsar upp oss över vad derivata egentligen är bra för behöver vi se till att alla klarar det mest grundläggande. Gymnasiematematiken är ju, precis som Jens önskar, redan i dag valbar. Den som inte är intresserade behöver ju faktiskt inte läsa särskilt mycket matematik.
Rasmus Ornstein, Verksamhetschef Mattecentrum