Felaktigheter i Svenskan ang läxhjälp

Läxhjälp jämnar inte ut skillnader mellan elevers olika förutsättningar. Ändå vill politikerna satsa på läxhjälp. Detta enligt en analys av norsk obligatorisk läxhjälp som Svenska Dagbladet har skrivit om. Den norska satsningen sträcker sig dock endast till barn upp till tioårsåldern. Det är en tankevurpa att dra all ”läxhjälp” över en och samma kam och jag tänkte förklara varför.

Om vi börjar med att kika på vad den frivilliga läxhjälpen faktiskt är så är begreppet i sig väldigt missvisande. Jag har grundat Sveriges antagligen största läxhjälpsorganisation och få har nog gett så mycket läxhjälp som mig. Ändå har jag nästan aldrig hjälpt någon med just läxorna. 99% eller fler av de unga som söker sig till Mattecentrum vill inte ha hjälp med sina läxor, de vill bara att någon ska förklara för dem vad som sades på dagens mattelektion för de hängde inte med eller så vill de få hjälp med att repetera hela boken. Eller så vill de – även om det är ovanligt – få hjälp med att plugga in matten från tekniska högskolan trots att de bara går i nian. De har helt enkelt tusen anledningar till att de behöver ”läxhjälp”, men hjälp med läxor som de har fått av sin lärare är ovanligt.

Enligt SvD:s artikel visar en undersökning från Norge att läxhjälp för barn upp till tio år inte är kompensatorisk, det vill säga att den inte jämnar ut skillnader mellan elevers olika förutsättningar. Längre ner i artikeln svarar dock två femtonåringar att det visst är bra att de får hjälp eftersom föräldrarna inte kan hjälpa dem där hemma. Det händer något med matematiken i skolan mellan det att man är tio och femton år - den blir snabbt mycket tuffare. Två plus tre äpplen fixar de flesta föräldrar att förklara men när vi kommer upp på de sista kurserna av matematik i grundskolan så kan inte de flesta föräldrarna hjälpa till. Enligt TIMSS 2011 ser man ett motivationstapp i matematik mellan årskurs fyra och årskurs åtta:

"Det sker också en märkbar förändring av elevers attityder till matematik och naturkunskap mellan årskurs fyra och årskurs åtta. Jämfört med elever i årskurs åtta är årskurs fyra-eleverna mycket mer positiva till att lära sig matematik och NO-ämnen och de har bättre självförtroende i dessa områden."

De flesta av våra ca 400 volontärer i Mattecentrum är inte pedagoger. Några är det, men de allra flesta är civilingenjörer, naturvetare eller matematiker. De är jäkligt duktiga på matte och brinner för att ideellt få dela med sig av sin kunskap. De har inte svårt att förklara matten för några elever, då hade eleverna såklart slutat att plugga med oss. Volontärerna har faktiskt också ett ess i rockärmen: de kan berätta vad man ska ha matten till utanför skolans fyra väggar. Många barn och unga i Sverige får aldrig höra talas om det annars. Vi utger oss aldrig för att vara lärare eller för att undervisa. Vi ger det som traditionellt kallas för läxhjälp men som i praktiken innebär att man är en bästa kompis, ett storasyskon eller kanske en bonusförälder som alltid finns till hands. För oss är det viktigast att motivera unga människor och att skapa ett intresse för matematik.

Det stämmer heller inte riktigt att läxhjälpen inte når de barn och unga som i mest behöver det. Kollar vi på statistik från våra unga i Storstockholm så har hälften en eller två föräldrar som är födda utomlands. 32% av dessa pratar Somaliska med sina föräldrar. Statistiskt har barn med en eller två föräldrar som har fötts i utlandet svårast för sig i matematik och NO-ämnen (se TIMMS 2011, sid 80). Fördelningen av barnen i Mattecentrums räknestugor är 49,2% med utländsk bakgrund mot 47,7% med helsvensk bakgrund.

Så alla partier som förespråkar läxhjälp och vill stötta organisationer som oss - fortsätt att göra det. Det hjälper. Fråga de 160.000 barn och unga som pluggar matte med oss dels via våra öppna räknestugor eller via vår läxhjälp på Matteboken.se – helt gratis.

/Johan Wendt, grundare och ordförande Mattecentrum

Matematikcenter

Förra veckan hade vi vår kära systerförening på besök. Kathrine från Matematikcenter.

Matematikcenter är en helt egen förening som drivs med danska medel men som vi samverkar otroligt mycket med.

Kathrine som arbetar för föreningen i Danmark är mycket involverad i hur vi arbetat med uppbyggnaden av Mattecentrum i Sverige, så att de kan hämta inspiration och arbeta efter liknande förutsättningar som vi.

Känner ni någon i Danmark kan du tipsa om www.matematikcenter.dk och www.webmatematik.dk

Matematik är viktigaste ämnet i skolan!

Visst är det kontroversiellt att säga att matte är det viktigaste ämnet i skolan för ditt framtida liv? Att matte skulle vara viktigare än att läsa och skriva? Inte kan väl det stämma? Faktum är att det gör det, i alla fall i USA och med tanke på att vårt svenska utbildningssystem och levnadsmönster inte skiljer sig extremt mycket från deras så kan man rimligen anta att det även stämmer in hos oss.

Gallup har nämligen genomfört en undersökning bland över 2000 vuxna individer och ställt frågan: "Med alla ämnen du studerade i skolan i åtanke, vilket, om något, har varit mest värdefullt i ditt liv?"

Överlägsen etta: MATEMATIK.

Detta betyder såklart inte att läsa och skriva inte är extremt viktigt för alla. Det är det och inte bara för att det är nödvändigt för att klara av matten ;) utan det är fundamentalt för att kunna ta del av det demokratiska samhället och att leva som en självständig individ.

/Johan Wendt, grundare och ordförande Mattecentrum

Den dummaste jävla idén

Johan Wendt, grundare av Mattecentrum, kommer vid årsskiftet ut med en bok om socialt entreprenörskap. Den röda tråden genom boken är arbetet med Mattecentrum. Läs om Johans resa i boken "Den dummaste jävla idén jag någonsin hört".

Du kan nu beställa boken (och få den innan den kommer ut i handeln) via Bokus, Adlibris eller liknande.

När jag startade Mattecentrum 2008 hade jag aldrig hört talas om socialt entreprenörskap. Jag ville bara arbeta med något som jag mådde bra av och som gjorde mig lycklig. Om du när en dröm om att göra gott, erövra världen och skapa något eget, kommer denna bok vara din bästa vän framöver. Fostrad av samhället till avloppsingenjör lade jag min karriär åt sidan för att starta eget, och nu vill jag dela med mig av mina erfarenheter, mina kunskaper och även av mina missar. Den sociala entreprenören ser andras problem, identifierar orättvisor eller möjligheter att göra någon annans vardag bättre för att förbättra samhället genom att lösa något av dessa problem. I min bok inte bara berättar jag om resan som jag har gjort utan jag tipsar även om hur du hittar pengar till din idé, hur man arbetar med PR, om organisation och ledarskap, hur man tror på sig själv även när det är som svårast; till sist vilka stödmöjligheter som finns för dem som vill förändra världen.
/Johan Wendt, grundare av Mattecentrum

Satsa mer på de nyinvandrade barnen

Så har statistik kommit för den första årskullen som gått ut grundskolan med det nya betygssystemet. Vid en första anblick finns det korn av glädje. Pojkar, som generellt sett alltid presterat sämre än flickor, gör en rekordstor ökning av sitt genomsnittliga meritvärde med 2,6 poäng till 202,1 poäng. En ökning 1,3%. Tjoho säger vi. Verkligen toppen. Pojkar har länge blivit åsidosatta och att de presterar sämre än flickor i det systemet vår skola är anpassad till har blivit en accepterad verklighet vilket är en skam men inget som höjs några röster för.

Elevgrupp och dess andel med gymnasiebehörighet

• Svensk bakgrund - 91,1 %
• Föräldrar födda utomlands - 85,7 %
• Invandrat till Sverige före skolstart - 86,6 %
• Invandrat till Sverige efter skolstart* - 52,0 %
• Nyinvandrad de senaste fyra åren - 27,8 %
• Totalt - 87,6 %

* Även nyinvandrade elever ingår i gruppen

Kraven på att få högsta betyg i matematik verkar ha förändrats grovt, 10,7 % av eleverna fick betyg A och förra året fick 13,7 procent MVG i slutbetyg. Vad beror detta på? Jag tror inte på ett så grovt kunskapstapp utan misstänker snarare att kraven har ökat. Skulle gärna få uppföljning på varför det är så här.

Det jag blir så bekymrad över efter att ha läst siffrorna är att endast 52 % av barnen som invandrat till Sverige efter skolstart har gymnasiebehörighet när de går ut högstadiet. Här måste till mer resurser, vi kan inte låta barn komma hit och sen inte ge dem de förutsättningar de behöver för att kunna skaffa sig en utbildning och senare få ett jobb och på sikt komma in i samhället. Det måste satsas mer på läxhjälp, extraundervisning, sommarskola och till och med helgskola om det är det som behövs. Det är ingen slumpa att hälften av Mattecentrums besökare har rötterna i andra länder och att 16% av alla våra elever i Stockholm pratar somaliska med sina föräldrar. Barnen och ungdomarna vet om att de behöver ökat stöd. De som inte verkar veta det är vi vuxna.

Med Mattecentrum får kidsen kontakt med personer som har gått igenom svenska utbildningssystemet till högsta nivå, personer som efter ett tag träder in i ett informellt mentorskap. De får en vettig fritidssysselsättning, våra elever får även en högre studiemotivation och de får träffa människor från andra delar av samhället på en neutral mark.... och ja just det... de får även en kraftig ökad kunskap i matematik och ett ökat intresse för ämnet.

/Johan Wendt, grundare och ordförande för Mattecentrum