Tack Flen, Vilhelmina, Hofors och Bjuv

"I de tio kommuner med sämst skolresultat förekommer inte läxhjälp med skatteavdrag, så kallad läxrut." Så inleder Agenda sin onlineartikel om läxrut. Läxrut används i kommuner som redan presterar bra i skolan och inte tvärtom. Jättetrist såklart men förvånande? Inte det minsta. Läxruts vara eller icke vara är inte vad som ska diskuteras här utan snarare vad kommunerna kan göra. Det finns nämligen resurser som är helt gratis. HELT GRATIS!

Vi på Mattecentrum ger som bekant gratis läxhjälp i 21 städer (fler på gång) och på nätet så ger vi stöd via Matteboken.se. En normal månad är 150 000 (!) barn, unga och några vuxna inne och pluggar på sidan. Här kan man se på över 700 videolektioner (som har setts 3,5 miljoner gånger), ställa frågor i vårt forum (som har gjorts 10.000-tals gånger), läsa teori eller göra övningsuppgifter. Inom kort kan man även räkna direkt på sajten och sidan kommer även att bli mer interaktiv. Vi ska nämligen snart släppa sidans största uppdatering sedan lanseringen i slutet av 2009.

Denna tjänst kan alla kommuner berätta för sina barn utan att det kostar något. Vissa gör det, andra gör det inte.

Det här är de 10 kommuner med sämst skolresultat enligt Dagens Samhälles undersökning:

• Bjurholm
• Ragunda
• Vilhelmina
• Färgelanda
• Hofors
• Bjuv
• Degerfors
• Ljusnarsberg
• Flen
• Skinnskatteberg

I alla dessa kommuner har vi marknadsfört Matteboken.se i samma utsträckning, eftersom vi har begränsad budget kan vi inte köpa något utrymme men har arbetat med att skicka ut information till kommunerna, dels via meil, dels via papperbrev. Vi har uppmanat kommunerna att kommunicera ut Matteboken.se till sina elever. Vissa gör det, andra struntar i det. Vi ska nu välja att lyfta fram de kommuner som faktiskt gör ett bra jobb och kommunicerar ut de gratis alternativ som finns till sina elever.

Flen, Vilhelmina, Hofors och Bjuv har ett väldigt högt antal elever på som pluggar med oss online. Flera av dessa kommuner är till och med kraftigt överrepresenterade i förhållande till hur stora de är. Dessa kommuner är överrepresnterade för att lärare och kommunpersonal hjälps åt att berätta för sina elever vilka former av stöd det finns.

Jag vill säga tack till er för att ni bryr er. Många klagar och hittar problem, ni hjälper till att lösa dem.

/Johan Wendt grundare och ordförande av Mattecentrum som sommaren 2009 satt i en svettig källare och slet med första versionen av Matteboken.se

Dags att tala klarspråk om läxhjälp

Läxhjälpsdebatten har legat och pyrt hela året och förslag har lagts på båda sidor av det politiska mittstrecket. I januari valde regeringen att ge oss på Mattecentrum stöd och Moderaterna i Stockholm vill ge läxhjälp till barnen via fritidshemmen. I tisdags morse fattade glöden eld när det rapporterades om att läxhjälpsföretagen har fått en rejäl ekonomisk skjuts i och med rut-avdraget. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström oro över mätningar som visar att föräldrars val att utnyttja avdraget ger skillnader i barnens resultat gjorde inte frågan mindre infekterad.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är överens om fortsättningen: pengarna som spenderas på rut-avdraget bör läggas på skolan och gör större nytta där. Läxhjälp efterfrågas eftersom skolan är underbemannad.

Här har lärarförbunden delvis fel, anslagen per elev har nämligen ökat från 55.400 kr per elev år 2000 till 87.500 kr per elev 2011. Det satsas alltså mer pengar per elev än någonsin och ändå så dalar resultaten – framförallt i matematik. Det har dessutom visat sig under våren att lärartätheten i snitt är lägre i rika kommuner än i fattiga samtidigt som resultaten är högre i de rika.

Det ekonomiska tillskottet till skolan som skulle kunna tas från rut-avdraget, förutsatt att det visar sig inte vara självfinansierat, skulle alltså inte förändra en trend i skolan. Antagligen skulle det göra mer nytta i skolan men det skulle bara bromsa fallet. Marginellt.

Det som är det allvarliga med rut-avdraget är ju inte att föräldrarna i Danderyd och i Lidingö använder det sjufaldigt mer än föräldrarna i Botkyrka respektive Södertälje. Problemet ligger ju i att det finns barn i såväl Danderyd som i Botkyrka som inte får någon hjälp, stöd eller uppmuntran överhuvudtaget. Det som förvärrar resultatet är att det som framförallt påverkar elevers resultat är inte vilken skola man går i eller vart man bor utan föräldrarnas utbildningsnivå. Samtidigt är det väl inget som protesterar när man antar att föräldrarna i Danderyd och i Lidingö har högre utbildningsnivå inom det svenska skolsystemet än sina likar i Botkyrka och Danderyd?

Kombinationen av inget rut-avdragsanvändande och föräldrar med låg utbildningsnivå är en katastrofal kombination. Det är detta som är kärnproblemet. Inte att socioekonomiskt välmående kommuners barn har hjälp till kunskapsinhämtning efter skoltid utan att de övriga kommunernas barn inte har det.

Denna debattartikel är inte ett försök till att angripa eller försvara rut-avdraget utan att peka på ett behov av kostnadsfritt alternativ för de eleverna som inte får någon hjälp efter skoltid.

Till sist, kom ihåg när ni debatterar ämnet att ordet läxhjälp är missvisande. De flesta elever har inga ordinerade läxor när de får läxhjälp. De har på eget initiativ valt att försöka öka sina kunskaper.

Johan Wendt, grundare och ordförande Mattecentrum

Fem gratisverktyg vi älskar

Här kommer tips på 5 gratisverktyg som vi på Mattecentrum håller kära och använder flititgt:

Dropbox - lagringsutrymme i molnet

Google Analytics - statistik program till din sajt

IFTTT - kopplar ihop sociala medier och olika verktyg

Prezi - PowerPoint för 2000-talet

Simple Signup - anmälningsformulär som hjälper dig att bjuda in till evenemang

Saco-kampanj om utbildningspolitik stöttade Mattecentrum

Under Almedalsveckan hade Saco en kampanj - "Kunskapslandet" - där besökarna uppmanades att svara på frågor om utbildningspolitik. Varje deltagande genererade fem kr som gick till Mattecentrum. 1152 personer deltog. Fantastiskt kul och en fin gest från Saco!

Läs mer på saco.se

Ett kärleksbrev till läraren

Skolan ser ut att bli en av de hetaste frågorna i valet 2014. Alla partier med självaktning, det vill säga precis vartenda ett, kommer att presentera sina egna modeller på hur problemen med den svenska skolan ska lösas. Är det disciplinen, är det lärartätheten, är det betygssystemet som felar? Utmaningarna är många, svaren sällan enkla. Men det är bra att frågorna är på dagordningen. Det är där de ska vara.

Skolan har varit en turbulent värld de senaste 20 åren och stormen verkar inte bedarra än på länge. Men oavsett vad som händer så kommer ni att finnas där, Sveriges lärare. Ni kommer stå där i klassrummen, gå runt mellan bänkarna, vara trygga vuxengestalter i korridorerna. För hur än direktiven ser ut måste alla lära sig läsa och räkna och vara goda medmänniskor. Vi har mött er, vi minns er, ni gav oss en god start på livet och ni fortsätter göra det för nya människor varje år och varje dag.

Fridtjuv Berg, den svenska grundskolans fader.

Just när en människa utvecklas, då är ni där. Ofta träffar ni oss mer än våra föräldrar gör. Just när en personlighet tar form, då är ni där. När kroppen och hjärnan utvecklas. När det finns som mest annat att tänka på. Samtidigt som man blir kär för första gången. När vägen mellan lektionssalen och skåpet är den otäckaste vandring en människa kan göra. Då är ni där. Vissa barn blir drillade, andra får ta allt ansvar själva, vissa blir mobbade, andra trivs alldeles utmärkt i skolan. Och ni finns där för alla. Och ser precis varenda en. Ger barnen utrymme att utvecklas till just dem de är. De som höjer rösten i onödan. De entusiastiska, svaga och underbara barnen. De som ledsnar och aldrig vill tillbaka till en utbildningsmiljö. De som har det vansinnigt lätt för sig. Ni ska finnas där för alla. Det är stort. Det är ett överväldigande lass att lägga på en människas axlar. Men att vara lärare är något av det vackraste en människa kan göra för andra. Ni ska forma framtidens sjuksköterskor, svetsare och entreprenörer. De som ska ta hand om oss när vi blir gamla. De som ska försöka att sälja på oss nya telefonabonnemang. De som ska bli framtidens klassföreståndare och skolledare och föräldrar.

Ester Boman, lärare och reformpedagog som möjliggjorde för flickor att gå i skola.

Ingen människa föds med kunskap och terminer planerar inte sig själva. Ni jobbar långa dagar, ni rättar högar av prov. Ni ska skriva omdömen och sätta betyg. Ni hinner inte med allt, ni är bara människor. Men ert engagemang är avgörande, och ansvaret för det är verkligen inte bara ert. Det är våra politikers, det är föräldrarnas, det är elevernas eget ansvar. Ert slit är till alla medborgares gagn.

Mattecentrums volontärer hjälper idag elever på 20 orter i Sverige, vi driver Matteboken.se. Vi gör vår lilla del. Men det räcker inte på långa vägar. Ni måste få tid att arbeta med det som är det viktigaste; att förbereda våra barn för livet.

Vi får höra mycket om problemen med skolan. Om internationella kunskapsjämförelser. Om friskolekoncerner som går i konkurs. Om skolor som glömmer att undervisa i ett kärnämne. Om låga antagningskrav till lärarutbildningen. Om ämneslärarstudenter som inte kan göra sin praktik på gymnasieskolor. Det finns så oerhörda utmaningar nu och i framtiden. Och mitt upp i allt står ni stadigt, i klassrummen, med rödpennan i hand över proven en söndagskväll.

Tack för att ni finns där, rider ut stormar, lär våra barn om räknesätten och hur Hallands floder fortsätter rinna. Lär barnen att tänka självständigt och utmanar dem. Som vanliga extraordinära människor som har förmånen att ha världens viktigaste jobb.

2012 års Ingvar Lindqvistpristagare: Cecilia Eriksson, Alfaskolan i Solna (matematik), Per Beckman, Bergaskolan i Limhamn (fysik), Mats Hansson och Mia Pontoppidan, Katedralskolan i Uppsala (kemi/biologi) och Ola Palm, Sturebyskolan i Enskede (NO).

Vi niger och bockar. Tar mössan i hand. Bakar en tårta och skriver en sång. Tack för att ni gör det ni gör. Tack för att ni står ut. Tack för att ni hjälper och stöttar elever varje vecka, varje skoldag, i varje liv. Tack för att ni finns och tack för alla nya människor vill axla er roll. Vår framtid hänger på det.

Johan Wendt, grundare och ordförande
Hannah Pettersson, generalsekreterare