De är bäst på matte i riksdagen!

För andra året i rad har Mattecentrum tagit temperaturen på Sveriges riksdagsledamöters matematikkunskaper. Vem i riksdagen besitter de starkaste kunskaperna i ämnet?

Ledamöterna utmanades att lösa fem uppgifter på högstadie- och gymnasienivå. 47 ledamöter lämnade in sina svar.

Fjolårets vinnare Rickard Nordin (C) placerade sig återigen i topp. Denna gång fick han dock dela förstaplatsen med Ylva Johansson (S). Båda hade alla rätt och gav matematiskt korrekta lösningar samt alternativa lösningsmetoder.

5-i-topp på matte i Sveriges riksdag:

1. Ylva Johansson, Socialdemokraterna
1. Rickard Nordin, Centerpartiet
3. Christer Akej, Moderaterna
4. Pia Hallström, Moderaterna
5. Ulrik Nilsson, Moderaterna

Hitta matteuppgifterna som riksdagsledamötena fick lösa här (och facit!).

Kräv ordning men behandla alla lika

Efter att det framkommit att elever återigen utsatts för penalism på Lundsberg så stängdes skolan tillfälligt ner av Skolinspektionen. Strykjärnshistorian var spiken i kistan efter en serie av mobbning, kränkningar och misshandel. Idag fick dock skolan tillåtelse, av Förvaltningsrätten, att öppna upp igen under tiden den juridiska processen pågår. Om skolan ska stängas permanent eller öppnas upp igen avgör den slutgiltiga prövningen.

Jag tycker att inga skolor där barn far illa ska vara öppna. Skolan ska vara en trygg miljö och ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Detta oavsett vad föräldrarna till eleverna har för månadsinkomst.

Själv gick jag i högstadiet på Perstorps centralskola, där rånades elever av andra elever, barn fick huvudena nedkörda i använda toaletter, misshandel var regel inte undantag för många, en elev fick tårgas sprutat i ansiktet, en i min klass blev slängd i ett vattendrag i mars månad osv osv. Det värsta som hände mig var några sparkar i huvudet som resulterad i blåtiror och näsblod, jag kom enkelt undan jämfört med andra. Jag har försökt tvätta bort de flesta minnena från denna tiden som jag betraktar som den värsta i mitt liv. Tillråga på allt så var skolans undervisning katastrofal. Rektorn beslutade till exempel att ingen undervisning skulle ges i särskild engelska eftersom det saknades elevunderlag att fylla en hel klass. Jag som flyttade dit i 8:an och har en mamma som är engelsklärare och var flytande på språket och fick sitta och "lära mig" vad häst och hund hette på engelska hela högstadiet.

Var det snack om att skolan skulle stängas ner? Nej! Perstorp är en arbetarort. Utbildningsnivån är så låg den kan bli. Vi var 3 personer från min högstadieklass som gick vidare till studieförberedande program på gymnasiet. Det var inte en själ som brydde sig om hur barnen behandlades på skolan. Rektorer och lärare tvingade mobbare och offer att "ta i hand" och bli sams. Det blev inga löpsedlar på Aftonbladet, ingen rektor som blev avsatt, inget drev av samhällsdebattörer som rasade.

Alla som rasar som Lundsberg idag, vart var ni 1993 när jag brukade sjukanmäla mig för att jag inte vågade gå till skolan? Jag upplever det som att de flesta som vill att Lundsberg ska stängas ner drivs av en avsky mot människorna som går och har gått på skolan. Det verkar inte handla om att skydda barnen. I så fall skulle Perstorps centralskola vara stängd sedan länge.

Exemplen på skolor där barn far illa kan finnas i hundratal.

Isabella Thisell på Sundsgymnasiet i Vellinge fick någon form av syra sprutat i ögat på sin initieringsrit när hon började gymnasiet. Resultatet var en uppfrätt hornhinna.

Stäng ner Lundsberg om barnen far illa men stäng även ner skolorna där barnen kommer från mer socioekonomiskt utsatta miljöer. Tolerera inte att barn från utsatta hem ska få gå i skolor som är direkt farliga.

/Johan Wendt, grundare och ordförande för Mattecentrum

Matte-SM för gymnasieelever!

Kvaltävling på skolorna:  24 september.
Sista anmälningsdag: 11 september.

Den 24 september är det dags för den 52:a upplagan av Skolorna matematiktävling, även känd som Matte-SM. I år hoppas arrangören att ännu fler lärare och elever på gymnasiet ska upptäcka tävlingen och de möjligheter Matte-SM ger.

Tävlingen har genom åren varit ett tillfälle då många talanger mött matematiken i ett nytt sammanhang och upptäckt sin potential. En anmälan kan vara början på en spännande resa.

Tar man sig till final finns chansen att representera Sverige i flera internationella sammanhang, bland annat i matematikolympiaden (IMO) i Kapstaden 2014. Vinnaren i finalen kan också se fram emot Brummer & Partners-priset, en inspirerande resa till Cambridge University. Alla kan förstås inte vinna, men många kommer att upptäcka nya sidor av matematiken.

SÅ HÄR GÅR DET TILL: Tävlingen sker i två delar, en individuell tävling och en lagtävling. Den individuella tävlingen omfattar två moment: en kvalificeringstävling ute på skolorna den 24 september och en finaltävling för de 20-talet bästa i kvalomgången. Årets final sker i Stockholm den 23 november. Varje skola med minst tre deltagare kommer automatiskt med i lagtävlingen. De tre bästa i varje skola i den individuella tävlingen utgör skolans lag.

ANMÄLAN: Det är skolan, inte enskilda elever, som anmäls till tävlingen. Anmälan görs vanligen av ansvarig mattelärare.

Anmälan kan göras på www.mattetavling.se. Sista anmälningsdag är 11 september.

Kolla också in www.facebook.com/mattetavling

Lycka till!

Tack Flen, Vilhelmina, Hofors och Bjuv

"I de tio kommuner med sämst skolresultat förekommer inte läxhjälp med skatteavdrag, så kallad läxrut." Så inleder Agenda sin onlineartikel om läxrut. Läxrut används i kommuner som redan presterar bra i skolan och inte tvärtom. Jättetrist såklart men förvånande? Inte det minsta. Läxruts vara eller icke vara är inte vad som ska diskuteras här utan snarare vad kommunerna kan göra. Det finns nämligen resurser som är helt gratis. HELT GRATIS!

Vi på Mattecentrum ger som bekant gratis läxhjälp i 21 städer (fler på gång) och på nätet så ger vi stöd via Matteboken.se. En normal månad är 150 000 (!) barn, unga och några vuxna inne och pluggar på sidan. Här kan man se på över 700 videolektioner (som har setts 3,5 miljoner gånger), ställa frågor i vårt forum (som har gjorts 10.000-tals gånger), läsa teori eller göra övningsuppgifter. Inom kort kan man även räkna direkt på sajten och sidan kommer även att bli mer interaktiv. Vi ska nämligen snart släppa sidans största uppdatering sedan lanseringen i slutet av 2009.

Denna tjänst kan alla kommuner berätta för sina barn utan att det kostar något. Vissa gör det, andra gör det inte.

Det här är de 10 kommuner med sämst skolresultat enligt Dagens Samhälles undersökning:

• Bjurholm
• Ragunda
• Vilhelmina
• Färgelanda
• Hofors
• Bjuv
• Degerfors
• Ljusnarsberg
• Flen
• Skinnskatteberg

I alla dessa kommuner har vi marknadsfört Matteboken.se i samma utsträckning, eftersom vi har begränsad budget kan vi inte köpa något utrymme men har arbetat med att skicka ut information till kommunerna, dels via meil, dels via papperbrev. Vi har uppmanat kommunerna att kommunicera ut Matteboken.se till sina elever. Vissa gör det, andra struntar i det. Vi ska nu välja att lyfta fram de kommuner som faktiskt gör ett bra jobb och kommunicerar ut de gratis alternativ som finns till sina elever.

Flen, Vilhelmina, Hofors och Bjuv har ett väldigt högt antal elever på som pluggar med oss online. Flera av dessa kommuner är till och med kraftigt överrepresenterade i förhållande till hur stora de är. Dessa kommuner är överrepresnterade för att lärare och kommunpersonal hjälps åt att berätta för sina elever vilka former av stöd det finns.

Jag vill säga tack till er för att ni bryr er. Många klagar och hittar problem, ni hjälper till att lösa dem.

/Johan Wendt grundare och ordförande av Mattecentrum som sommaren 2009 satt i en svettig källare och slet med första versionen av Matteboken.se

Dags att tala klarspråk om läxhjälp

Läxhjälpsdebatten har legat och pyrt hela året och förslag har lagts på båda sidor av det politiska mittstrecket. I januari valde regeringen att ge oss på Mattecentrum stöd och Moderaterna i Stockholm vill ge läxhjälp till barnen via fritidshemmen. I tisdags morse fattade glöden eld när det rapporterades om att läxhjälpsföretagen har fått en rejäl ekonomisk skjuts i och med rut-avdraget. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström oro över mätningar som visar att föräldrars val att utnyttja avdraget ger skillnader i barnens resultat gjorde inte frågan mindre infekterad.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är överens om fortsättningen: pengarna som spenderas på rut-avdraget bör läggas på skolan och gör större nytta där. Läxhjälp efterfrågas eftersom skolan är underbemannad.

Här har lärarförbunden delvis fel, anslagen per elev har nämligen ökat från 55.400 kr per elev år 2000 till 87.500 kr per elev 2011. Det satsas alltså mer pengar per elev än någonsin och ändå så dalar resultaten – framförallt i matematik. Det har dessutom visat sig under våren att lärartätheten i snitt är lägre i rika kommuner än i fattiga samtidigt som resultaten är högre i de rika.

Det ekonomiska tillskottet till skolan som skulle kunna tas från rut-avdraget, förutsatt att det visar sig inte vara självfinansierat, skulle alltså inte förändra en trend i skolan. Antagligen skulle det göra mer nytta i skolan men det skulle bara bromsa fallet. Marginellt.

Det som är det allvarliga med rut-avdraget är ju inte att föräldrarna i Danderyd och i Lidingö använder det sjufaldigt mer än föräldrarna i Botkyrka respektive Södertälje. Problemet ligger ju i att det finns barn i såväl Danderyd som i Botkyrka som inte får någon hjälp, stöd eller uppmuntran överhuvudtaget. Det som förvärrar resultatet är att det som framförallt påverkar elevers resultat är inte vilken skola man går i eller vart man bor utan föräldrarnas utbildningsnivå. Samtidigt är det väl inget som protesterar när man antar att föräldrarna i Danderyd och i Lidingö har högre utbildningsnivå inom det svenska skolsystemet än sina likar i Botkyrka och Danderyd?

Kombinationen av inget rut-avdragsanvändande och föräldrar med låg utbildningsnivå är en katastrofal kombination. Det är detta som är kärnproblemet. Inte att socioekonomiskt välmående kommuners barn har hjälp till kunskapsinhämtning efter skoltid utan att de övriga kommunernas barn inte har det.

Denna debattartikel är inte ett försök till att angripa eller försvara rut-avdraget utan att peka på ett behov av kostnadsfritt alternativ för de eleverna som inte får någon hjälp efter skoltid.

Till sist, kom ihåg när ni debatterar ämnet att ordet läxhjälp är missvisande. De flesta elever har inga ordinerade läxor när de får läxhjälp. De har på eget initiativ valt att försöka öka sina kunskaper.

Johan Wendt, grundare och ordförande Mattecentrum