I dag släpptes PISA 2025. Det är nedslående läsning.

En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik, konstaterar Anna Castberg, analyschef på Skolverket. Hon pekar på att läsning och räkning ligger till grund för inte bara allt annat lärande, utan även för vardagslivet och för möjligheten att vara en aktiv samhällsmedborgare.  

Svenska 15-åringars resultat i matematik är den lägsta nivå som någonsin uppmätts i PISA och 34 procent av eleverna når inte upp till en grundläggande kunskapsnivå i matematik, jämfört med 27 procent 2022.

Det är ingen slump. Skolverkets egen forskning visar att elevers självförtroende, intresse och motivation i hög grad ger svaren på varför vissa elever presterar bättre än andra i matematik: lågt självförtroende drar ner resultatet oavsett kön, socioekonomisk bakgrund eller ursprungsland.

" Det är precis det våra räknestugor och Mattekonvent är byggda för att stärka: en trygg, social miljö där unga vågar fråga, öva tillsammans och bygga självförtroende, inte bara en plats för att få rätt svar," säger Angelica Gerde, generalsekreterare Mattecentrum.

Likvärdigheten fortfarande är en stor utmaning. Nästan hälften, 49 procent, av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når inte grundläggande nivå i matematik. Bland eleverna med lägst socioekonomisk bakgrund når bara 2 procent den mest avancerade nivån i matematik, jämfört med 15 procent bland eleverna med högst socioekonomisk bakgrund. Socioekonomisk bakgrund påverkar alltså inte bara risken att halka efter, utan också möjligheten att nå riktigt långt.

Skillnaderna mellan grupperna har visserligen minskat. Men det är knappast en framgång utan beror på att även elever med mer gynnsamma socioekonomiska förutsättningar nu tappar betydligt i resultat. Även spridningen mellan hög- och lågpresterande elever i matematik ligger kvar på samma nivå som 2022, inte för att klyftan har slutits, utan för att både de som presterar bäst och de som presterar sämst har tappat ungefär lika mycket. Det är en jämlik nedgång, inte ökad jämlikhet.

Matematik handlar om mycket mer än att kunna räkna. Det är ett språk för problemlösning, logiskt tänkande och för att förstå världen omkring oss. Det öppnar dörrar till vidare studier, yrken och möjligheten att delta i samhället. När kunskapsresultaten sjunker och efterfrågan på stöd samtidigt ökar behöver vi därför prata om vilka möjligheter unga faktiskt har att få hjälp.

Sedan 2024 omfattar statsbidraget för läxhjälp inte längre elever i mellan- och högstadiet. Regeringens besked om ytterligare 50 miljoner kronor till läxhjälpsbidraget 2026 är välkommet, men det ändrar inte den prioriteringen.

För oss som erbjuder kostnadsfritt stöd till just den här åldersgruppen blir frågan om finansiering därför extra brännande.

Om vi menar allvar med jämlika villkor för lärande behöver stöd finnas tillgängligt för den som behöver det oavsett familjens ekonomi, utbildningsbakgrund eller var i landet man bor.