"Matematik handlar egentligen om människor"
Ett samtal med Marcus Näslund, matematiker och författare
Vad har Napoleons fälttåg i Egypten, Spotify och en rysk kvinna som trotsade samhällets regler gemensamt?
Svaret är matematik.
I sin nya bok “En summa av ögonblick” visar författaren Marcus Näslund hur matematikens idéer har format världen vi lever i. Men istället för att utgå från formler och uträkningar berättar han historierna om människorna bakom upptäckterna.
– Det finns fortfarande en seglivad myt om att matematiker är gråhåriga gamla män och att det alltid har varit så, säger Marcus Näslund.
– Men de var människor precis som vi, män och kvinnor, unga och gamla, med vardagsbekymmer, drömmar och idéer. Och om någon varit beredd att kämpa så hårt för att lösa ett matematiskt problem, ibland med livet som insats, då måste det ju finnas något fascinerande att upptäcka.
Matematik börjar med en fråga
Boken handlar egentligen inte om matematik i traditionell mening. Den handlar om frågor.
Hur mäter man något som inte går att mäta? Hur beskriver man rörelse? Hur skickar man information? Hur kan vi förutsäga framtiden?
– Sedan råkar svaren bli matematik, säger Marcus.
"När kommer jag ha nytta av det här?"
Det är en fråga som många elever ställer. Marcus tror inte att matematiken egentligen skiljer sig från andra skolämnen.
– Det är inte särskilt roligt att memorera årtal, kemiska formler eller grammatikregler heller. Men det är roligt att förstå varför världen fungerar som den gör, att kunna genomskåda pseudovetenskap eller göra sig förstådd på ett annat språk.
Matematiken är ofta steget bakom många av de saker vi använder varje dag, menar han.
– Eftersom matematiken är en mittfältsspelare i så mycket annan kunskap blir kopplingen till vardagen inte alltid lika tydlig. Den hinner inte alltid visas på lektionerna.
Från värme till Spotify
Ett av bokens mest oväntade exempel handlar om den franske matematikern Joseph Fourier.
I början av 1800-talet försökte han förstå hur värme sprider sig. För att lösa problemet utvecklade han helt nya matematiska metoder.
Tvåhundra år senare används samma idéer när vi komprimerar musik, bilder och video.
– De metoder Fourier tog fram gör det möjligt att effektivt leverera musik, filmer och bilder över internet. Han kunde förstås inte ana det då, säger Marcus.
Det är också därför han tycker att frågan "Vad ska vi ha det här till?" ibland är omöjlig att besvara.
– Och det är faktiskt något bra. Vi vet inte alltid vilka upptäckter som kommer förändra världen i framtiden.
Matematik hjälper oss att förstå världen
Matematik finns också där vi kanske minst anar det.
När opinionsundersökningar presenteras inför ett val ligger avancerad statistik bakom siffrorna. Hur stor är osäkerheten? Är en förändring verklig eller bara slump?
– För att förstå hur mycket vi faktiskt kan lita på resultaten behövs matematik. När det handlar om vår demokrati är det svårt att tänka sig något viktigare.
Ett problem som fortfarande förvånar
Trots att Marcus arbetat med matematik i många år finns det fortfarande saker som fascinerar honom.
Favoriten är den så kallade födelsedagsparadoxen. I en grupp på bara 50 personer är sannolikheten över 97 procent att minst två personer fyller år på samma dag.
– Det känns helt orimligt första gången man hör det. Men det visar också något viktigt: matematik hjälper oss att upptäcka när vår intuition faktiskt lurar oss.
En berättelse om mod
Om Marcus fick välja ett enda kapitel för den som tycker att matematik är tråkigt skulle det bli berättelsen om Sofia Kovalevskaja.
Hon växte upp i Ryssland under en tid då kvinnor knappt hade möjlighet att studera. Hon lärde sig matematik på egen hand, reste genom Europa för att få utbildning och blev till slut Sveriges första kvinnliga professor vid Stockholms högskola.
– Hennes historia handlar minst lika mycket om mod, envishet och nyfikenhet som om matematik, säger Marcus.
– Det hon lyckades åstadkomma trots alla hinder är fortfarande inspirerande idag.